Bidrag till åtgärdsplan för kalkugn vid Skålberget

Härmed kan Meteorum meddela den glädjande nyheten att Västberg, Rovgärdet och Glistjärna Bystugeförening i Rättvik nu erhållit bidrag för att ta fram en åtgärdsplan för schaktugnen som användes för kalkbränning vid Skålberget. Platsen ligger efter en avtagsväg mitt emellan Kullsberg och Dalhalla. Föreningen får bidraget från Länsstyrelsens Kulturmiljöenhet och kommer att anlita industriantikvarie Ida Wedin, Mölndal (med rötterna i Hedemora) för utförandet av uppdraget med hjälp av underantikvarie Tommy Leek, Norberg. Besök gärna Industriantikvariens hemsida: https://industriantikvarie.wordpress.com

Bidraget syftar alltså till att göra en kulturhistorisk värdering av ugnen, dokumentation med hjälp av ritningar, bilder och arkivforskning, skadeinventering och att ta fram en åtgärdsplan för ugnen. Nästa steg blir att söka pengar för själva åtgärderna. För VRG:s Bystugeförening och folket i dessa byar är bidraget en stor uppmuntran och glädje, eftersom kalkbränningen och kalkbrytningen vid Skålberget är så intimt förknippat med byarnas historia. Inte minst är detta av betydelse för den pågående dokumentationen av byarnas historia. För Meteorum är det en stor glädje när vi får vara med och spela en viktig roll i bevarandet av kulturhistoriska och geologiska miljöer för att på sikt kunna lyfta fram dem inom turismen i vår blivande geopark.

Kalkugnen vid Skålberget är förmodligen den enda i sitt slag som finns bevarad i hela Dalarna, eller kanske t.o.m. i ett nationellt perspektiv. Den utgör en viktig symbol för den för hela Siljansområdet så betydelsefulla kalkindustrin. Som industriantikvarie Ida Wedin uttrycker det: ”Här finns en historia som behöver berättas.”

Kort historik:
Skålberget har under hundratals år varit känt bland byborna i Västberg med omnejd för att vara rikt på kalksten. Under förindustriell tid sysslade bönder från den intilliggande byn Västberg med kalkbränning i s.k. fältugnar vid Skålberget. T.ex. vet man att Nygårds Anders Andersson (1856-1942) från samma by var verksam med kalkbränning på platsen. Den kalkhaltiga jorden intill Skålberget har i många generationer använts för ängs- och åkerbruk. 1927 köpte Skräddar Jon Jonsson och Karl Hållams från Västberg mark vid Skålberget och bildade Rättviks Nya Kalkbruk. Men redan 1929 gick bolaget i konkurs och kalkugnen övertogs av Kullsbergs Kalkbruk som 1931 drog fram bolagets smalspåriga järnväg till platsen. Kalkbrytning förekom vid Skålberget fram till 1948 då Kullsberg övergick till att bryta kalksten i kalkbrottet Draggängarna (nuv. Dalhalla). Ugnen fortsatte att användas för kalkbränning vid toppbelastningar fram till 1962. Numer är Skålberget klassat som naturminne och förvaltas av Rättviks Kommun.

I det som finns kvar av det till stora delar igenfyllda kalkbrottet, kan man studera de geologiska verkningarna efter meteoritnedslaget som skedde för 377 miljoner år sedan. I bergväggen och i rasmassorna finns dessutom rikligt med fossillierade växter och djur från jordens forntid. Skålberget är därmed en mycket spännande plats ur såväl industrihistoriskt som geologiskt avseende. Men ännu krävs en hel del åtgärder för att platsen ska kunna göras lämplig för besökare i någon större omfattning.